Sverige, ett land rikt på historia och kulturell mångfald, bjuder in till en fascinerande resa genom tid och rum. Kulturturismen här är inte bara en växande näring, utan en vital del av vår identitet och ett fönster mot de berättelser som format oss. Från majestätiska slott och ekande industriminnen till tysta skogar som bär spår av fäbodliv och kalla krigets hemligheter. Varje plats har sin unika historia att förtälja. Jag har själv ofta förundrats över hur dessa platser kan väcka en sådan stark känsla av samhörighet och nyfikenhet. Den här artikeln är en inbjudan att utforska djupet och bredden i svensk kulturturism, att upptäcka både de välkända ikonerna och de mer dolda pärlorna, och att reflektera över hur vi förvaltar och utvecklar detta arv för framtiden.
Mer än bara gamla stenar: Att definiera och upptäcka svensk kulturturism
Vad innebär svensk kulturturism?
Vad menar vi egentligen med kulturturism? Är det enbart besök vid uråldriga monument och dammiga museisamlingar? Min erfarenhet är att det är så mycket mer. Det handlar om en upptäcktsfärd där vi söker förståelse, inspiration och kopplingar till både det förflutna och samtiden. En förstudie från Visit Sweden och Tillväxtverket (publicerad senast 13 november 2023) belyser att Sverige har en enorm, delvis outnyttjad, potential inom kulturturismen. Vårt land lockar med inte bara ett rikt historiskt arv, utan även med samtida kulturyttringar som design, teknologi, arkitektur och livsstil. Tillsammans skapar dessa element en dynamisk och attraktiv grund för upplevelser som berör. Studien identifierar en särskilt intressant målgrupp: ’Nyfikna upptäckare med kulturintresse’, resenärer som längtar efter att uppleva svensk livsstil, se nya platser och lära sig något nytt. Det är just denna nyfikenhet som driver kulturturismen framåt, en önskan att se bortom ytan och verkligen förstå en plats och dess människor.
Kulturella resmål och upplevelser från norr till söder
Sveriges kulturella skattkista är fylld till brädden med platser som väntar på att utforskas. Tänk bara på de många boenden som Svenska Turistföreningen (STF) erbjuder, där själva övernattningen blir en del av kulturupplevelsen. I Gysinge kan man bo i en anrik bruksmiljö och lära sig om järnbrukets och smedsfamiljernas historia. På Långholmen i Stockholm kan man övernatta i ombyggda fängelseceller och besöka fängelsemuseet, en minst sagt unik upplevelse som väcker tankar. I Ytterjärna möts man av unik arkitektur och konst, medan Prinsvillan vid Tyresö Slott låter oss ana prins Eugens inspirationskällor. Vid Göta kanal i Forsvik kan man känna historiens vingslag vid kanalens äldsta sluss, och på Lydde Gård i ’tygriket’ kan man uppleva en varsamt restaurerad förläggargård. Dessa platser är mer än bara destinationer; de är portaler till berättelser om svenskt liv, arbete, konst och innovation genom tiderna. De erbjuder en djupare förståelse för hur landskap och samhällen har formats.
Från krigets skuggor till kulturella ljuspunkter: Nya perspektiv på vårt arv
Militärarvet som turistattraktion
Kulturturism handlar också om att våga närma sig de mer komplexa och ibland mörka kapitlen i vår historia. Ett fascinerande exempel är hur Sveriges militära arv från kalla kriget nu omvandlas till besöksmål. Enligt forskning publicerad via Kriterium, blir tidigare hemligstämplade bunkrar och nedlagda militärbaser, som en gång symboliserade rädsla och säkerhetspolitiska spänningar, idag till fängslande museer och utflyktsmål. Denna transformation ger platserna en ny innebörd; dåtidens hotbilder blir till en del av vårt kulturarv som lockar besökare med en blandning av spänning och historisk insikt. Fältbesök vid militära kulturarvsplatser runt om i Sverige, från Boden i norr till Gotland och ostkusten, visar hur dessa miljöer och föremål inte bara representerar kalla kriget utan också förmedlar idéer om trygghet och nationell identitet. Sådana platser, som den imponerande stenfästningen på bilden nedan, vittnar om en svunnen tid och erbjuder unika inblickar i vårt förflutna.
Att hantera det ’mörka’ kulturarvets utmaningar
Att omvandla dessa platser till kulturarv är dock inte utan utmaningar. Forskning finansierad av Riksbankens Jubileumsfond pekar på hur etableringen och kommersialiseringen av detta ’mörka’ kulturarv ofta sker i en nationell kontext präglad av fredssträvanden, men också hur det kan forma en ’mono-maskulin’ bild och tränga undan kvinnors erfarenheter. Det är viktigt att vi närmar oss dessa platser med ett kritiskt öga och ställer frågor om vilka berättelser som lyfts fram och vems historia som berättas. Hur kan vi säkerställa att dessa minnesplatser uppmuntrar till reflektion snarare än en okritisk acceptans av det förflutna?
Bevarandet av materiellt och immateriellt kulturarv
Men kulturarvet är inte bara det fysiska och påtagliga. Svenska Unescorådet lyfter fram betydelsen av både materiellt och immateriellt kulturarv. Vid sidan av våra 15 världsarv, som inkluderar allt från slott till industriminnen, finns de levande traditionerna. Ett lysande exempel är fäbodkulturen, som så sent som i december 2023 skrevs in på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna tradition, med anor från århundraden tillbaka, innefattar djurhållning, matproduktion, hantverk, musik och berättande. Den har format landskapet och bidragit till biologisk mångfald, samtidigt som den fyllt en viktig social och kulturell funktion. Att uppmärksamma och bevara sådana immateriella skatter, liksom den nordiska klinkbåtstraditionen (sedan 2021) eller Sagobygden (en småländsk region känd för sitt muntliga berättararv och sina sägner) och Nyckelharpans nätverk (ett internationellt nätverk för att bevara och främja nyckelharpsmusiken), ger en djupare och mer mångfacetterad bild av svensk kultur och berikar kulturturismen med levande upplevelser. Att förstå kulturarv i digitala tider och hur traditionella konstformer överlever online är också en viktig del av detta bevarande.
Utmaningar och möjligheter i kulturturismens landskap
Skilda perspektiv på kulturarvsplatser
Att utveckla kulturturismen innebär också att navigera i ett landskap av olika intressen och perspektiv. Studier, som den presenterad via Libris-databasen om ’Skilda världar’, visar att det kan finnas en diskrepans mellan hur institutionella aktörer ser på kulturarvsplatser, ofta som vetenskapliga studieobjekt eller skattkammare, och hur besökare upplever dem, där de sociala aspekterna av besöket ofta är viktigast. Denna skillnad i synsätt kan skapa spänningar men också en dynamik kring platsens betydelse. Kulturreservatet Råshult, Linnés födelseplats, eller den publika uppdragsarkeologin i Slättbygdsprojektet är exempel på platser där olika tolkningar och förväntningar möts. Frågan är hur vi kan skapa arenor för dialog där besökarnas perspektiv synliggörs och vägs samman med experternas visioner?
Kulturturismens ekonomiska potential och resursbehov
Trots de utmaningar som finns, såsom knappa ekonomiska resurser för kultursektorn generellt, är potentialen för svensk kulturturism enorm. Som framhålls i en motion till Sveriges riksdag från 2010/11, är kulturturismen en av de snabbast växande näringarna och en viktig jobbskapare. Den är platsbunden och kan inte enkelt utlokaliseras, vilket ger unika möjligheter för lokal och regional utveckling, inte minst för konstnärer och kulturarbetare. För att förverkliga denna potential krävs dock fortsatta satsningar, ökad samverkan mellan offentliga, ideella och kommersiella aktörer, samt en tydligare marknadsföring av Sverige som ett kulturturismland. Detta inkluderar även att säkerställa den grundläggande infrastrukturen för de som arbetar inom sektorn. För många kulturorganisationer och nystartade företag inom besöksnäringen, särskilt i storstadsregioner, är tillgången till ändamålsenliga lokaler en förutsättning. Att hitta alternativ, som möjligheten att hyra ett passande kontor i Stockholm, kan vara avgörande för deras förmåga att växa och bidra till kulturturismens utveckling. Min personliga övertygelse är att investeringar i kulturturism är investeringar i både vår ekonomi och vår självkänsla.
Hållbarhet och anpassning i en föränderlig värld
En annan viktig aspekt är hållbarhet. Det ökade intresset för natur- och kulturupplevelser, särskilt efter pandemin, är positivt men kan också leda till ökat besökstryck och slitage på känsliga miljöer. Myndighetsgruppen för turism och besöksnäring, ledd av Tillväxtverket, arbetar aktivt med dessa frågor. Deras planer på en ’Kunskapsöversikt över natur- och kulturturism’ är ett viktigt steg för att förstå hur vi kan balansera tillväxt med bevarande. Pandemin påverkade även specifika attraktioner, som de kungliga slotten, vilket enligt Sveriges Radio (från september 2020) ledde till diskussioner om hur man kan återhämta besöksflöden och kanske till och med nå nya målgrupper. Detta understryker behovet av anpassningsförmåga och innovation inom sektorn.
Innovation och samverkan för framtidens kulturupplevelser
Nya grepp genom integrerade upplevelser
För att möta framtidens krav och fortsätta utveckla svensk kulturturism krävs innovation och nya grepp. Ett spännande spår är att integrera kulturupplevelser med andra aktiviteter, som vandring och cykling. Projekt som ’Hållbar produktutveckling’ (HPU), genomfört 2016–2019 av bland andra Turistrådet Västsverige och Västra Götalandsregionen, har visat hur man kan skapa kvalitetssäkrade och hållbara produkter som kombinerar fysisk aktivitet med kulturella inslag. Detta bidrar inte bara till besöksnäringen utan även till landsbygdsutveckling och folkhälsa. Internationella samarbeten, som EU-projektet CultRInG (2016-2019), stärker också Sveriges position och bidrar med nya idéer för att utveckla kulturella rutter.
Geologiturism och andra växande nischer
Utvecklingen stannar inte där. Nya nischer inom kulturturismen växer fram, som exempelvis geologiturism. Projektet GNIST (Geologiskt arv i naturbaserad Innovation för Skandinavisk turism), ett samarbete mellan svenska och norska parter, syftar till att öka kunskapen om och intresset för geologiska platser. Genom att kartlägga och tillgängliggöra dessa platser kan besöksnäringen bredda sitt utbud och erbjuda nya, spännande upplevelser. Detta visar på den dynamik som finns inom kulturturismen, en ständig vilja att utforska och presentera vårt arv på nya sätt.
Berättandets kraft i kulturupplevelsen
När jag själv besöker en gammal bruksort, vandrar längs en historisk led eller utforskar resterna av en försvarsanläggning, slås jag ofta av kraften i de berättelser som platserna bär. Det är i mötet med dessa berättelser, vare sig de är storslagna eller vardagliga, som kulturturismen verkligen kommer till sin rätt. Det handlar om att väcka nyfikenhet, att skapa förståelse och att bygga broar mellan dåtid, nutid och framtid. Förmågan att levandegöra historien och göra den relevant för dagens besökare är avgörande. Att marknadsföra sitt kulturföretag effektivt handlar mycket om just detta, att förmedla den unika berättelsen.
När kulturarvet viskar berättelser för framtiden
Kulturturism i Sverige är så mycket mer än en checklista över sevärdheter. Det är en djupdykning i nationens själ, en möjlighet att förstå de krafter och händelser som format landskapet, samhället och människorna. Varje slott, varje industriminne, varje fäbodvall och varje tyst bunker är ett kapitel i en större berättelse. Dessa platser är inte bara monument över det förflutna; de är levande miljöer som erbjuder utrymme för reflektion, lärande och, inte minst, personlig berikning. De är speglar där vi kan se fragment av vår egen identitet och vår kollektiva historia.
Framtiden för svensk kulturturism ser ljus ut, men den vilar på vår förmåga att fortsätta vara innovativa, att berätta engagerande historier som når ut till en bred publik, och att vårda vårt arv med respekt och långsiktighet. Hur säkerställer vi att dessa ovärderliga berättelser fortsätter att eka för kommande generationer? Hur gör vi dem tillgängliga och meningsfulla i en alltmer digitaliserad och snabbrörlig värld? Resan genom Sveriges kulturella landskap är en oändlig upptäcktsfärd, en som ständigt avslöjar nya skikt av mening och skönhet. Låt oss fortsätta den resan med öppna sinnen och nyfikna hjärtan.